För några år sen fick jag äta den medicinen och det var vidrigt.
Aldrig mer.

I förrgår natt hände det något som känns lika hemskt.

Fast jag var inte medveten om det, vad det var som var så hemskt så hemskt.

Men när jag såg, och hörde, vad jag sysslat med på natten..

Pratade med läkaren i eftermiddags, ett långt och intressant samtal - men ändå skrämmande! Jag gillar honom helskarpt, en av få under alla år som faktiskt lyssnar och framförallt förstår mina rädslor.

Akutbesök i helgen om det är nödvändigt och han ringer mig igen på måndag för att gå igenom helgen. Skönt..

En förmodad snedtändning på medicinerna. En ganska illa sådan, samt  farligt, eftersom jag är helt ensam. Men minsta lilla som är konstigt, har jag lovat att åka in akut.

Jag får inte ta alla medicinerna nu...lovade det...men fan vet om jag kan hålla det...

Min mardröm är att det händer en gång till, och att jag öppnar ytterdörren och katterna kommer ut. Snälla snälla, säg att det inte kommer att hända - någonsin!

Är ledig från stallet, hela helgen om jag vill det. Vilket jag tänker vara.

Tack för hjälpen med det Mie!

Jag hade inte fixat de samtalen själv idag.

ML. Underbara vän. Tack för allt stöd! Du är underbar!

Till alla andra...förlåt att jag skrämts. Inte för att jag har kunnat styra det själv, men ändå, jag har inte varit med och uppdaterat som jag borde. Jag har skrämt mig själv och är fortfarande rädd. Mest rädd för att vara ensam i den dimma jag befinner mig i, den är obehaglig, men ändå bättre än tidigare idag.

Hoppas på att få en lugn natt nu. Det behöver jag, verkligen.
Är trött, så innerligt trött...tredje dygnet nu som jag går omkring i ett vakum. Soffan och sängen är nu min plats här hemma. Var för en stund sen iväg för att köpa lite "tycka synd om", men bara att gå de 100 m till statoil var jobbigt. Så det blir ryggläge ett par dagar till...

 

Ylva

30 april 2009 20:35

Det är fruktansvärt otäkt med sådant. Själv riskerar jag att få blackouter under varje ångestattack. Det läskiga är ju att man inte har en aning. Man tror att man klarat sig, att det har gått bra. Tills man inser vad man har pysslat med och vad man har sagt. Att inte ha kontroll. Att inte veta. Och som du sa: Gud förbjude om katterna skulle komma ut om något hände. Den ena livrädd utomhus, den andra har aldrig varit utomhus ens i koppel, den tredje uppenbart raskatt= stöldrisk och dessutom är hon för kaxig för sitt eget bästa. Usch, då skulle jag ha svårt att förlåta mig själv.

Jag hoppas att du verkligen ringer till någon om det blir minsta lilla förändring åt det sämre hållet. Bättre en gång för mycket. Bättre 100 gånger för mycket för den delen. Var rädd om dig Jenny. Vi är många som bryr sig om dig.

 

M-L

30 april 2009 21:07

Hej gumman!
Jag hoppas att du kan uppbringa ork att komma ut hit.Bachflaskorna väntar så även ett Brösarp i full blom.Jag litar på dig att du gör det du lovade. Du vet nog inte själv hur värdefull du är och kommer att bli. Lavendel! Hörs i morgon.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Av en slump hamnade jag här igen, skulle ha tag i en sak...och ser att jag ha ju en hel del människor som fortfarande ramlar in här. Trots att jag inte skrivit på...länge?   Jag har en ny blogg sen lång tid tillbaka, välkomna dit istället!   ...

Jag har en ny blogg sen en tid tillbaka och jag trivs ypperligt där. Dock fick jag för mig att logga in här idag, var läääänge sen sist...vips upptäckte jag förnyelser. Bland annat att man kan kolla ip-nummer på kommentarer.   Så nu vet jag, ve...

Och den lär väl spridas på ett eller annat sätt antar jag. Annars får ni intresserade fråga. ...

Funderar på att lägga ner bloggen.

Jisses, fan med prylar jag har...   Letade efter skruvar och spikar innan, jag visste att jag hade det någonstans. Frågar Carola..."eh, i en låda i hörnan". Jo men tjena vad mycket hjälp jag fick där! Pah. Gissa hur många lådor jag har i hörnorna? Me...