Detta blogginlägg är inte bara utlagt här utan även hos Carola vars länk finns till höger. Jag väljer att lägga ut det även här trots att jag inte skrivit det själv, då jag är högst inblandad i historien då den ena hästen finns i min ägo.
Om intresse för informationen finns (dum fråga, det vet jag ju att det finns) så kan jag meddela att ett par privatmeddelanden på den ovan nämnda sidan ramlade in ganska fort efter det att informationen lades ut, och det är visst fler än vi som reagerat.

Tydligen var detta inte uppskattat på ett visst hästforum, varför är inte så svårt att räkna ut. Men internet är stort, och på min blogg finns det alltid plats. SÅ, varsågoda.

Scenario

Jag fick en häst i gåva för några år sedan, detta var och är en mkt dyrbar gåva då hästen är värdefull på alla sätt, dels på grund av rasen och dels på grund av sin utbildning.

Redan från början blev en del människor i min sk. Bekantskapskrets avundsjuka men inget uttalat sades direkt till mig, dock fick jag höra en hel del på omvägar som såklart inte alltid behöver vara sant.

För två år sedan föddes även en hingstunge i min ägo då jag lånat ett sto att ha som promenad/avelshäst.
Jag bestämde mig ganska snart för att sälja hingstungen och köparen var en mkt nära vän till mig. När ungen var ca 6 mån. sålde jag honom.


En kvinna bodde och hyrde av mig när vi bodde på en större gård, hon tränade och red min gåvohäst och sa varje dag, "jag önskar han var min"

Kvinnan hade affärer med mannen som jag fått hästen av, hon köpte produkter av honom som hon sedan sålde i sin affär.

Vad jag inte visste då, var att hon redan från början matade den förra ägaren med skitsnack om mig och min gåvohäst, att han inte hade det bra hos mig, att det hade varit bättre om HON fått honom, etc.

Detta har visat sig vara ett väl spritt rykte då flera nu har kommit fram och berättat sanningen om vad som egentligen pågått under ett par år.

Kvinnan med affären åkte ut med huvudet före från mitt hem då hon framför mina barn snackat skit om mig samt en massa annat som inte hör detta till, jag bad henne flytta så snart som möjligt.

Nu har jag fått reda på från säker källa att det varit en väl framarbetad plan från kvinnan att hon startklar, bara väntade på fd. ägarens klartecken, för att få lov att åka ner till mig och hämta MIN gåvohäst hem till sig, för att få vara den som hade fått honom.

Ja många frågetecken finns det i denna soppan.

I detta har jag och fd. ägaren mailat om varandra, olyckligtvis har mina mail hamnat i hans spamkorg och han har till en viss del trott på kvinnan, dragit öronen åt sig en bit men NU äntligen konfronterat mig och sagt, ja men Carola, jag trodde på DIG hela tiden, jag var och blev bara osäker.


Det FANNS alltså en plan att åka ner och STJÄLA MIN häst, men storyn är inte slut där.

Stoet jag hade lånat till ridning och avel hade ju fått en trevlig hingstunge som jag hade sålt. Nu visade det sig att kvinnan med affären ÄVEN VILLE HA DENNA HÄST !

Så.

Kvinnan med affären kontaktar den egentliga ägaren till stoet och berättar hur dåligt skött stoet är hos mig, berättar att det är bäst att ta hem stoet och när ägaren ändå tar hem stoet så är det lika bra att ta med hingstungen så kan den få stanna hos kvinnan med affären.

Sagt och gjort, ägarinnan till stoet kontaktar mig och vill ha hem sitt sto.
Planen var(Visste inte vi) att stoet skulle hämtas, tillsammans med sin hingstunge (STJÄLAS ALLTSÅ) och hingstungen skulle lämnas hos kvinnan med affären.
Dessa två planer genomfördes dock ej, dels för att stoet sändes på transport och jag lastade henne själv, dels för att fd. ägaren till den dyrbara hästen äntligen hörde av sig till mig.

MIN fråga i detta är.

Är det straffbart att planera stöld av två hästar?

Om man har vittnen till det, kan jag då polisanmäla?

Nu ÄR ju ingen skada skedd så sett, mer än att skitsnacket från kvinnan med affären VERKLIGEN fördärvat MASSOR av förtroenden, kontakter och affärer.

Hur hade Ni agerat i detta?