Det är just nu den vanligaste frasen.

Mie och Carola tjatar...

Inte så lite heller!
Men det är bra.
Jag typ...glömmer (?) att jag ska flytta.

Imorgon MÅSTE jag dit!
Hyran betalas direkt.
Men han sa att det verkligen inte var någon panik.
Eh. Jo, mitt samvete har panik.........

Borde verkligen packa.
Just nu har jag inget bandage på fingrarna (som de hotar med att göra större, eftersom jag inte håller det still och iaf Försöker låta bli och göra saker. Råkade yppa att jag verkat häst...), så det är rätt svårt med lådor. Iaf just nu,  jag tänker mig inte för direkt. Jag bara...ja, lyfter något, sen skriker jag. Stackars katten som jag lyfte innan höll på och dö när jag skrek.

Trött på smärstillande dagarna igenom.
Magen är nite lycklig den heller.
Mina två veckor med maxdos har gått förbi. Men jag klarar mig fan inte utan.
Mkt irriterande!

På ett sätt är det ändå ganska skönt att slippa (dock ofrivilligt iofs).
Fasen vad händerna tar stryk. Spritas ordentligt vid varje byte...men ändå, känns inte vidare fräscht.

Nåja, bara några veckor kvar nu.

Spindelhelvete!!!!

Nej...packa var det.
Kanske.
Lovade Mie att få ihop två lådor idag...vilket är ingenting.
Men...jag orkar inte.
Trött.
Slutkörd.
Inte bara fysiskt...

Jag är kass just nu.
På många olika sätt.

:(

Jag känner mig levande.
Nästan en andlig upplevelse, att världen är vacker!
Ända sen jag började säga ja till livet istället för att säga nej.
Och istället för att isolera mig så har jag känt mig ovanligt levande.

Livet är inte farligt.
Det är en lek, en process. Och jag utvecklas hela tiden.
Jag har så många projekt och äventyr att se fram emot.
Så många spännande upplevelser jag inte upplevt än.

Borde packa.
Men istället har jag skrivit femton sidor till.
Ja, jag är besatt.

När dåliga dagar kommer ska jag försöka minnas känslan av att livet är värdefullt.  

Men sen finns det händelser som drar ner en i skiten igen.
Kanske där jag hör hemma. Eller ja, det är ju inte jag som ger den domen...

Ett företag är skyldig mig pengar.

Mycket pengar.

Dessa är jagade sen 12:e augusti.
Det är ganska länge sen!

Mycket fjantande hit och dit, men jo jag är lovad både det ena och det andra.
Idag när jag pratade med Annica ilsknade jag till, och fort som fasen skrev jag ihop ett mail som tydligen fick dom att få litek alla fötter.

"Detta kommer att ta tid", fick jag till svar idag (jag har försökt få tag på dom i en vecka nu, svarar inte i tele, så jag mailade IGEN).
Det skrev de till helt fel människa.

"KANSKE nästa vecka".
Det skulle de Absolut inte ha skrivit.

Vare sig jag eller andra som ska ha av varorna, vill vänta längre.
De fick ett trevligt svar tillbaka........................

Erkänn att intressesmurfarna hoppade på axeln nu?

Nej.

Nästa inlägg läg bli mer intressant...