En "glömd" fobi, en sån som folk inte pratade om tidigare, men som har blivit mer och mer öppen de senaste åren. Men ändå, finns det många som inte kan förstå hur man kan ha en sån här fobi.

Jag har den. Det är otroligt jobbigt.

Många gånger styr den min vardag. Ibland föröker jag släppa på det, och jäklarns vad skönt livet är då...jag kan koppla av en dag, har jag tur - två.

Spyfobi.

Jag har haft den i många år, riktigt när den utvecklades kan jag inte svara på, jag har bara mina misstankar. Men det spelar ingen större roll, för det är här och nu som räknas.

Vintern är ett rent helvete för mig, för det är då det finns i samhället till största delen. Folk håller sig inomhus, där är boven i dramat...det smittar bara via direktkontakt nämligen. Gissa varför jag är ute så mycket?

Handsprit är en kär vän till mig, följer med mig överallt. Jag åker buss ett par timmar om dagen, gissa vilken prövning det är varje dag.......

Med tanke på det... För några veckor sen hörde jag på bussen att en sa att hon varit magsjuk på helgen (detta var 4 dagar senare), jag sitter fortfarande inte på den platsen hon satt på, även om det är den enda lediga. Jag står hellre hela resan. Det låter fjantigt, jag vet - men sån är jag.

På grund av detta har jag även dragit på mig en stor bacillskräck.
Jag har städmani...diska gör jag gärna själv, för tänk om ingen gör det lika noga som jag? För jag har mina invanda rutiner och mönster, väl inplanerade för att allt ska bli så bra som möjligt. Ibland kommer jag på mig själv och tänker på hur jävla dum jag egentligen är - men va fan, är jag rädd så ÄR jag!

Så fort någon säger jag mår illa - skriker min hjärna magjuka!

Affärer är ett helvete för mig. Jag plockar ihop det jag ska och går därifrån. Väl hemma är det handtvätt direkt som gäller. Ordentligt dessutom, jag har mina rutiner och invanda mönster.
Det finns en smittkälla om få tänker på...en väldigt utsatt sak faktiskt. Den är med överallt, och oavsett hur bra handhygien man än har så kan man dra hem de mest konstiga sakerna. Vad jag pratar om? Mobilen! Så den får med jämna mellanrum sin beskräda del av handsprit.

Sommaren då, är det lättare då?

Nej! För då kan man bli matförgiftad, mat är känslig för värme.
Många säger att de går upp så mycket i vikt på sommaren...det gör inte jag. Jag går istället ner ett par kilon. Inte bara på grund av rädsla naturligtvis, jag tycker helt enkelt inte det är gott med mat när det är varmt, får tvinga i mig mat.

Numera äter jag i princip aldrig kött, har slutat med det av nån anledning som jag inte kan svara på. Men När jag åt så köpte jag ju såklart, och alla tipsar om att man ska köpa när det är typ halva priset med kort datum. Aldrig i helvete att jag skulle göra det! Då är det inte nytt. SKA jag köpa, då ska det vara paketerat samma dag.
Så är det faktiskt med alla matvaror, jag kollar maniskt bäst-före-datum. Äter det inte ens samma dag som det ska vara "ok".

Jag blev kontaktad på grund av detta av tidningen (blivit tipsade om mig), men jag bangade ur till slut. För jag skulle åkt en bit, och det var mitt i vintern. Men det var en annan som hoppade på det istället...som kunde prata för oss emetofober - och kanske kan få folk att fatta.

Nio av tio människor hånar mig när jag berättar. Skämtar dessutom gärna om det. Det uppskattas inte av mig överhuvudtaget.

Jag tycker ormar är otroligt vackra djur och hade gärna haft ett par här hemma om jag haft större kunskap om dessa.
Många andra är livrädda för samma sak, men vad har jag för rätt att håna och skratta åt dessa människor - bara för att de är rädda?

Nej, precis. Ingen.

Alla är rädda för något, så är det bara.

Och jag är som sagt, maniskt rädd för att spy.

Antar att det är fler än jag har om har fobier? Kanske ni rent av?

 

Lina

9 mars 2009 12:33

Jag är rädd för att spy, men inte alls i samma utsträckning som du och det är jag tacksam för. Min plåga håller sig som känt igång mest om sommaren, då jag som du vet är sjukligt rädd för spindlar och insekter. (Jag menar du minns väl den gången jag klättrade ut från fönstret för att det satt en spindel en halvmeter från dörren?)

Folk skrattar gärna åt min rädsla, tycker att jag är jättelarvig. När jag skriker av ren hysteri och tårarna sprutar för att en läskig flyg-sak landat på mig så tror folk automatiskt att jag sett en orm (som jag inte alls är rädd för) och tycker att jag är larvig som gör sånt jävla väsen av en liten insekt.

- Du skulle bara veta hur många gånger jag blivit hånad för att jag med lätthet hanterar en 400 kilos häst men grinar hjärtskärande om jag ser en spindel i sadelkammaren. Folk skrattar när jag står med grepen och viker ut täcken som legat över sommaren för att jag VET att däri är en spindelhärd.

Det är hemskt, jag känner att jag saknar människors förståelse för min rädsla, och då är min fobi ändå väldigt mycket mer vanlig än dig.

Stor kram!

http://www.sequence.se

 

Ylva

9 mars 2009 13:30

Jag har en fobi som är ganska ovanlig. Visste inte ens att det kunde vara en fobi. Jag trodde bara det var en rädsla. Men efter utredning och samtal så accepterade jag den väldigt lätt. Klart att det var en allvarlig fobi. Den styr ju mitt liv? Jag har en fobi mot att misslyckas. :S En sådan enkel sak som att diska är skitsvårt för mig. För att jag är nästan får panik över att "tänk om det blir dåligt?". Vissa tycker att "ja, men det är väl bara att diska noggrant då?". Men nej, så enkelt är det ju inte. Det är ju TANKEN på att det KAN bli dåligt som gör att jag skjuter upp det om och om igen.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Av en slump hamnade jag här igen, skulle ha tag i en sak...och ser att jag ha ju en hel del människor som fortfarande ramlar in här. Trots att jag inte skrivit på...länge?   Jag har en ny blogg sen lång tid tillbaka, välkomna dit istället!   ...

Jag har en ny blogg sen en tid tillbaka och jag trivs ypperligt där. Dock fick jag för mig att logga in här idag, var läääänge sen sist...vips upptäckte jag förnyelser. Bland annat att man kan kolla ip-nummer på kommentarer.   Så nu vet jag, ve...

Och den lär väl spridas på ett eller annat sätt antar jag. Annars får ni intresserade fråga. ...

Funderar på att lägga ner bloggen.

Jisses, fan med prylar jag har...   Letade efter skruvar och spikar innan, jag visste att jag hade det någonstans. Frågar Carola..."eh, i en låda i hörnan". Jo men tjena vad mycket hjälp jag fick där! Pah. Gissa hur många lådor jag har i hörnorna? Me...