Några meningar som jag skrev för några månader sen, närmare bestämt Januari, de dök upp i huvudet på mig nu. Jag vet inte varför, men det borde finnas en anledning?! Det får jag fundera lite på.

"Det är förvånande att det finns så många människor som går genom livet, utan att någonsin märka att ens känslor för andra människor till stor del bestäms av ens känslor för sig själv. Trivs man inte med sig själv, trivs man inte med andra. En balansgång, som jag inte kan reda ut..

Det är bara den människa som är säker på sin egen identitet och sitt eget jag som kan tillåta andra människor att vara annorlunda och unika.

Det är även de människorna som förstår och uppskattar denna säregenhet hos andra."