Hann inte mer än hem från stallet så frågade katten om var lurven T var.
Han var inte med tillbaka och det gjorde zizzo knäckt. Sen det att jag kom hem har han sovit hos mig, på mig, förföljt varje steg jag tagit...

Det har varit ruskigt trångt, men så kul!

Saknar den "lille". Puss på nosen!

I bloggen skriver jag inte så seriöst, eller inte "bra" ska man kanske säga.
Men jag har en annan sida också...

Efter att ha läst Svenska på alla nivåer med genomgående mvg så BÖR jag kunna skriva ordentligt. Vilket jag ganska ofta gör, men ibland orkar jag helt enkelt inte...

På ett välkänt forum har jag precis förfarats (igeeen) över hur dåligt människor faktiskt formulerar sig, kan inte börja ord ordentligt - och har inte alla lärt sig att alla månader stavas med Stor bokstav? En annan sak jag inte tål, det är särskrivningar. GAH!
Jag vet att det ibland finns orsaker bakom, tex. dyslesi . Men annars blir jag rädd över hur dåligt människor faktiskt vet om svenska språket. En så enkel sak som hur man använder ord?

Jaha.
På vilket sätt kan jag utnyttja min svenska? Några tips?
Ska tilläggas att jag fullkomligt älskar att skriva...

Svenskalärare kan ni fetglömma ;P.

Något annat borde det finnas!

Just ja, kom på en annan ganska korkad sak.
Varför heter det läspa? Kunde de inte valt ett bättre namn? Finns liksom S med i ordet...

Jag lovar, att ingen vill veta hur förbannat less jag är på människor.

Varför inte bara låta mig vara ifred?

Har fortfarande inte hört något från sjukhust, så jag får väl ta och ringa själv imorgon...