Fy fasen vad jag mår bra!
I huvudet alltså, inte fysiskt ;).

Jag haft några dagar utan konstiga tankar...dvs knappt tänkt överhuvudtaget...precis vad jag (uppenbarligen) behövde. Så, nu är jag redo för allt igen :D.

Det har jag saknat. Mycket.
Sista veckorna har varit överjävliga...men nu lever livet igen :)

*dansar runt och är glad*

Hoppas att ni också mår bra!

Har jävligt dåligt samvete för att jag inte har funnits för alla vänner, i den utsträckning som tidigare...men jag är inte mer än människa...men men, nu kommer ni inte undan längre ;).

Tjatkärringen är tillbaka med andra ord *mohaha*

Kram på er!

Denna natten går till världshistorien när det gäller smärta....

Återkommer när jag piggnat till ;)

För Lina fyller år idag!

Grattis!!!

Jaha...då har jag avklarat snart ett dygn hemifrån.

Min stackars katt blev efter några timmar livrädd och gömde sig under min säng...konstigt nog gick han ur buren direkt när vi kom fram, ivrigt påhejad av mina andra katter. Fröken grå dock mycket skeptisk... "Hur länge ska han stanna?". Ja du får stå ut en vecka till lille vän haha. Fröken vit såg ut så här :O och finkammade all fuffig päls han har. Fast Zizzo uppskattade inte när hon var och nosade Inuti hans öron.
Nåja, han fick nog. In under sängen.

Min bror tyckte han var lite tråkig...så han kröp under sängen och kliade lite. Sen kom Zizzo fram och utforskade hela huset. De andra katterna flydde fältet *skrattar*. Sen gick han omkring här och filosoferade och luktade in sig. Sen hittade han julgranen...glitter...och...paket - med Snören!!!!!! Lyckan var total! För hans del då alltså, inte min. Eftersom jag inte vill ha en kräkande katt igen flyttade jag helt enkelt upp allt glitter en bit...det ser lite roligt ut, men va fan, vem bryr sig (svar; de andra).

Tanken var att han skulle sova inne hos mig inatt, tji fick vi åt den idén. Jag har ju faktiskt bara en 90-säng här...då får han liksom inte plats! Tycker han alltså. Så han hade fått upp dörren...mitt i natten vaknade min bror av att någon kraffsade på hans dörr. Brukar vara Fröken grå, så han öppnade...vips kom det en orange/vit fluffboll som hoppade upp i hans säng :). Gissa om min bror är stolt över att det är Honom som Zizzo sov hos? ;)

I övrigt hade jag ett rent helvete igår. Kom på att apoteket inte har mycket öppet nästa vecka, så det blev att plundra lite här också så jag klarar mig...och så skulle jag få en ny bäddmadrass till sängen här (tack tack tack!) så jag inte skulle få mer ont i ryggen.
Detta räckte...ryggen sa vänligt men bestämt ifrån kan jag lova.
Vid elvatiden på kvällen visste jag inte vad jag skulle ta mig till.
Gråta, skrika, spy av smärta, springa (öh) till akuten eller helt enkelt bara gå och dö. Det var knappt jag kunde andas, då är det fan inte roligt.
Med tanke på det så lyckades jag överdosera smärtstillande...men det bryr jag mig faktiskt inte om - jag måste kunna röra mig. Och så en Jävla massa gel och grejs som bedövar direkt. Efter en kvart var jag i sjunde himlen...underbaaaaart.

Vaknade halv sex i morse av att det stod någon vid min säng, framför mitt ansikte och sa "hej". Lilla Zizzo tyckte matte skulle gå upp :).

Nu ska jag...hm...ladda ner fler filmer. Man får itne det nej, jag veeet... 
Nåja. Tack gode gud för extern hårddisk!

Dags att slänga i sig lite mer piller också...

Kan tillägga att det är fruktansvärt tomt utan Timpa-vovven här :'(.

Jag läste precis Carolas blogg (kolla länk till höger) och läste att den försvunna barnvagnen kommit tillbaka...väl placerad så den skulle hittas. Ärligt talat, hur jävla dum får man bli?

Hur svårt är det egentligen?
Väldigt enkelt!

Ditt är Ditt, Mitt är Mitt.

Det finns en anledning till varför jag inte vill dela stall med de som jag inte känner.
Nej, jag och C har det bra - vi tar inte saker av varandra direkt! :D

Dock har det försvunnit saker Från vårt stall, vilket är jävligt konstigt.

Kanske någon som läser här som får dåligt samvete??

http://www.rixfm.com/webbradio/frameset.php?type=audio&id=3529

Kan uppdatera om att jag fortfarande har äckligt ont.
Ingen hjälp av medicinerna överhuvudtaget. Fan.

Blev lite ändrade planer, så jag måste åka iväg redan imorgon. Blir hämtad tidigt imorgon bitti...hoppas jag kan sova någonting inatt :(. Nu var det alldeles för länge sen jag träffade hästarna - men jag har tyvärr inget val. Hinner jag så ska jag försöka åka ihom stallet på vägen imorgon och säga god jul till hästarna och pussa lite extra...kommer inte hem förrän om en vecka. Men jag tippar på att den som kör inte är lika intresserad av en extratur...

Har försökt städa nu ikväll, då det ser ut som ett smärre världskrig. Nu börjar det bli ordning...men jag kan ju iofs inte göra speciellt mycket, kan inte ens böja mig ner :(.

Nu ska jag försöka få ihop lite mat...kanske. Om jag orkar. Är helt slut :S.

Efter mycket om och men fick jag hjälp på akuten. Första rundan jag var där var jag inte välkommen utan jag skulle först till husläkare. Euhm, mina ben domnar - glöm att jag "bara" går dit. Försökte få tag på vårdcentralen, men eftersom jag inte lyckats komma fram på tele på två månader så hade jag inga stora förhoppningar. Naturligtvis kom jag inte fram.

Så jag fick köra en annan metod...försöka sova en timme (eh, sovit fem timmar på dygn, det blir man rätt trött av!) och sen springa iväg till akuten. För vårdcentralen stänger fem och då kan de inte neka mig vård på akuten ;) *mohaha*

Nåja, dit kom jag...och där tog det allt som allt nästan tre timmar. Pust. Grundliga AT-läkare uppskattar jag! Att han sen var helt ok att titta på gör ju inte saken bättre ;).

Han konstaterade att jag har nedsatt känsel i höger ben, det är dessutom på den sidan jag har mest ont så det var ganska väntat. Även det ben som det strålar ner mest i, obehagligt som fan.

Nåja..han sa att det inte var omöjligt att jag hade diskbråck, men det var inte det lättaste att konstatera i läget med tanke  på hur ont jag hade (behöver knappt nämna att jag hade ett rent helvete att komma upp och ner på britsen? för att inte tala om när han bad mig böja mig fram och bakåt - trodde jag skulle slå ihjäl honom). Först och främst måste vi få bort inflammationen - en ganska illa sådan, som finns i hela nederdelen av ryggen. När Den är behandlad och borta så ska vi gå vidare. Så nu ska jag käka mediciner som fan, så får vi se hur det går... Han tyckte det var synd att jag var så förbannat envis, som inte sökte hjälp redan när det började för några månader sen...men va fan, det har ju inte varit så Här illa tidigare.

Sen tog läkaren upp alla mina ärr. Jag har ju mer än två kan man ju lugnt säga...han blev jätteorolig, men jag försökte övertyga honom om att NEJ, det är Gammalt (han lyckades luska reda på att jag hade problem med ovanvåningen). Han trodde mig inte, utan skulle gå igenom varenda cm av min kropp. Ok..vad skulle jag göra..ville ju bara komma därifrån..

Vad det värsta är, tja, det är nog att jag inte får anstänga mig på minst två veckor. Helst inte gå öht :'(. Hur ska detta gå ihop??

Vaknade för några timmar sen, fick hela fyra timmars sömn inatt.
Nu sliter jag snart ut ryggen och fixar en ny. Fy satan vad ont jag har.

Jag kom aldrig iväg till läkare igår...av den enda anledningen att jag inte har några pengar och inte fick ta det på faktura. Kul.

Hade så jäkla ont igår, helt slut, så jag däckade igår eftermiddags...vaknade precis som igår, tidigt som fan i natt (gissa hur många oroliga sms och tel.samtal jag missat?). Sen dess har jag suttit här och ugglat, intressant, eller inte. Får resa mig var femte minut och gå lite, sitta GÅR bara inte - knivar i ryggen. Jag är ganska van vid att ha ont i ryggen, men Inte så här långt ner och Inte så här mycket. Inte på långa vägar!

Men för en stund sen fick jag tag på pengar!
Så nu ska jag bara vänta på att de syns på kontot så jag kan dra iväg.
Äntligen...

Fan vad jag gnäller.

Saknar hästarna :(. Inte varit där på ett dygn nu, och kommer inte att dyka upp där på ett tag...om jag har Tur kan jag imorgon - men det beror helt och hållet på hur det går idag, samt hur ont jag har imorgon.

Känner mig så jävla dum. De är ju vana vid att jag kommer dit, iaf en gång om dagen. Fick mig dock ett gott skratt för en stund sen när Carola ringde och berättade om mitt lilla monster :D.

Min katt har fått psykbryt förresten. Far omkring som en tok och har än så länge lyckats få ner två blomkrukor. Och jag som inte kan böja mig ner för att ta upp det. Trevligt värre!

Han mådde förresten inte så bra igår natt. Kräktes hur många gånger som helst, var inte LITE orolig. Men sista gången på köksgolvet upptäckte jag vad problemet var....glitter! 6 cm långt :O.