Det verkar lösa sig...

Förståelse blev mött, inga onda ord, bara peppande och hjälpande.
Gråter snart av lycka.
Många tips, de togs tacksamt emot!

Nu ska jag ringa på en lägenhet, men vafa sen, nuvarande hyresgästen svarar inte *grr*.

Jag har förresten en pappa av guld.
Han är bara, bäst!

Det verkar inte bättre än att jag har lyckats ganska bra med hästarna i stallet.
Förutom med min något (mkt) knackiga 3-åring som mest har ont överallt…stackarn. Men han blir bättre för varje dag! Mätte honom idag, det skulle jag inte gjort.. Han är så go! Man ska klia över heeeela kroppen, heeeela tiden. Blir många timmas gosande per vecka kan jag lova ;).

Mätte lillskiten nu ikväll också då han har skjutit i höjden rejääält sista veckan.
Snart är han lika stor som sin mamma! :O

Vackra hästarna. Så mycket de betyder för mig! Allihopa!

Nåja…vad jag skulle komma fram till (tror jag har en viss tendens till att liksom komma från ämnet?) var att jag blev ruskigt glad för allt beröm. Nöjda vänner, det är precis så det ska vara! Tack :).

Berättade jag förresten om vilken balanserad piruett vi lyckades med i helgen? Jösses, det trodde jag inte vi skulle lyckas med det närmaste året! Skulle bara prova en för skojs skull…och satan i gatan vad bra det gick. Men det blev bara en, ville inte krossa mina drömmar för att sen råka göra en som blev katastrof :D.