Intressant. Alltid lika intressant
Att läsa andras bloggar kan göra en både glad och ledsen.

Ikväll har jag mest blivit ledsen.

Varför? Jag gjorde så gott jag kunde.

Men det togs som lögner.
Varför? Jag talade sanning.
Saknar dig.

Sen läser man på andra sidor, då blir man istället rörd till tårar.

Sårar man, då blir man sårad tillbaka.

Nu ska jag ut och gå. Länge.

Rensa.

Gråta.

Le.

Skrika.

Jag finns.

Andra finns.

Skillnaden är att jag står bakom.

Som alltid.

Jenny kan. Hon fixar minsann allting.

Oh ja, henne kan man alltid fråga!

Klart hon gör allting utan att blinka.
Såklart.

Ja jäääklarns vad alla ska vara glada över att hon finns.
Oj oj, ja vad vore världen utan henne.

Svårt att föreställa sig va?

Ja ni får ursäkta. Men, vissa kan dra åt helvete.

Jag är inte nån jävla maskin.